Plåtpolisen har gett resultat
2012-07-17 10:17
Fartsyndarna har blivit färre
Kamerabevakning på våra vägar är ett framgångsrecept mot fortkörning. Hastighetsöverträdelserna i landet har minskat med en tredjedel sedan 2006. Stallbackabron i Trollhättan är en av de bevakade sträckorna med en starkt nedåtgående fartsyndartrend.
Västra Götaland är ett län där det finns gott om hastighetskameror, och i TTELA:s område bevakas flera sträckor. En av dem är vägen över Stallbackabron, där det tidigare varit stora problem med fortkörning. År 2006 började hastighetsöverträdelserna att registreras på bron, samtidigt sattes en kamera upp för att avskräcka snabba bilister. Vid starten körde 7,8 procent av bilisterna för fort, år 2011 var siffran nere på 0,6 procent.
– Ju fler som registreras, desto mer pratar folk med varandra om det, säger Eva Lundberg, nationell samordnare på Trafikverket när hon förklarar siffrorna.
På 80-talet installerades de allra första hastighetskamerorna längs vägarna i Sverige. Det gav god effekt på fartsynderiet och sedan dess har idén bara utvecklats. År 2006 infördes det nuvarande systemet som kallas ATK (Automatisk Trafiksäkerhetskontroll) och sedan dess har 1 077 hastighetskameror satts upp över hela landet, alla med en gemensam utredningsenhet i Kiruna. Trafiköverträdelserna har sedan dess minskat med 30 procent.
– Det har gett ett enastående resultat. Omedelbart så såg vi en minskning och den har hållit i sig sedan dess, om än inte lika kraftig, säger Anders Drugge, sektionschef på ATK-sektionen på Rikspolisstyrelsen som ansvarar för hastighetskamerorna.
Kamerorna sätts framförallt upp på olycksdrabbade sträckor eller vägar som är tungt trafikerade. Även platser som är knepiga att hantera för bilister, som exempelvis krön med skymd sikt, kan få kamerabevakning.
– Vi vill få ned medelhastigheten på de här olycksdrabbade sträckorna och därmed få ned antalet döda och svårt skadade, säger Anders Drugge.
På de sträckor där kamerorna finns uppsatta mäts varje hastighetsöverträdelse, men själva kamerorna registrerar bara en bråkdel av dessa. Syftet med kamerorna är framförallt att få potentiella fartsyndare att tänka efter före. Om överträdelserna är många kan Trafikverket besluta att kamerorna ska registrera fler förare, eller be polisen att ordna en fartkontroll.
När en fartsyndare registreras i en hastighetskamera skickas bilden direkt till utredningsenheten i Kiruna. Där fastställs identiteten och sedan kontaktas den aktuella fortköraren per post. Enheten har uppemot 230 000 ärenden per år, men bara 35 procent leder till en fällande dom och påföljande böter. Hur många som egentligen åker fast beror på bildkvaliteten, och den kan variera med väder och vind. De fortkörare som åker fast upprepade gånger riskerar på sikt sitt körkort.
FAKTA
Här finns hastighetskameror i vårt område
E45 mellan Vänerborg och Norra Brålanda
E45 mellan Norra Brålanda och Solberg
E45 Del genom Göta
E45 mellan Lilla Edet och Trollhättan
E45 över Stallbackabron
Riksväg 44 mellan Filsbäck och Götene
Källa: ttela.se
